Drama/Komedi




När familjen Jones flyttar in  i ett rikt område och framgår som den perfekta familjen börjar samhället sakta men säkert påverkas. Alla vill vara dom - och alla vill ha vad dom har.

Det är precis det som är meningen. Familjen Jones består egentligen av fyra individer utan någon som helst koppling till varandra, förutom deras jobb. Ett jobb som dom måste hålla hemligt för alla andra.
Det är deras jobb att som hemliga fösäljare placera ut produkterna de tillhandahålls med genom att bli vän med grannar och skapa trender.

Men livet i den nya staden går inte riktigt som planerat.
Kate (Demi Moore), vars part är att spela mamman i familjen är orolig för att sin fejkmake Steve  (David Duchovny) inte kommer upp i tillräckligt hög försäljning, medans Mick (Ben Hollingsworth) har ett helt annat problem. Steve i sin tur börjar falla för Kate, som är väldigt noga med reglerna i jobbet.
Jenn (Amber Heard) däremot, hon har en hemlig älskare och det är inte alla som gillar det lika mycket som hon själv..

Snart har "familjen" problem som är större än dom kan klara av..

Quotes:

Steve Jones: (To his family) "We're going to do some serious damage here."


IMDB: 6.6   (NYTT PÅ FILMTIPSET!)
Betyg: 3,5/5 - Never keep up with the Joneses..

Skräck/Thriller




Efter Jack (Jesse Metcalfe) och Lilys (Kiele Sanchez) mamma går bort får Lily stora psykiska problem och omhändertas av ett mentalsjukhus. Då hon försökt ta livet av sig stoppas Jack från att besöka sin syster, och försöker därför komma på en plan att få henne därifrån. Hans plan är enligt honom genialisk.
Han agerar psykiskt störd själv - och blir själv inlagd.

Jack bestämmer sig för att mot alla odds få ut Lily, vad kostnaden än blir. Han märker från första stund att något inte står rätt till på mentalsjukhuset, och försöker ta reda på varför de intagna har konstiga pupiller, varför lamporna på våningen över blinkar, och framförallt, varför de intagna beter sig underligt.

När Jack inser att chefsläkaren Dr. Gianetti (Peter Stormare) utför medicinska experiment på patienterna, börjar han bli orolig för att det nu kanske är försent för både Lily och honom själv att ta sig därifrån.
När Lily sedan tas upp till övervåningen så förstår Jack att nu handlar det inte om att få ut Lily därifrån, - nu handlar det om att komma ut med livet i behåll, och det snabbt!
 Trailer hittar ni här.

Quotes:

Heather: Don't you think I'm pretty?
Jack: You're a fucking knockout.


Betyg: 3/5 - What ever you do, don't become insane..

Romantik / Drama




Denna film baserar sig på en sann historia, där vi får följa Richard Pimentel (Ron Livingstone) från hans allt annat än lyckliga barndom, till hans sätt att förändra världen.
Richard finner att han har en otrolig förmåga av att hålla tal, men hans drömmar får sig dock en smäll när han misslyckas med att komma in på universitetet, och tar istället värvning i militären, för tjänstgöring i Vietnam.

Oturligt nog kommer han hem från kriget allvarligt hörselskadad, och drabbas av permanent tinnutus. Richard får trots sin starka vilja beskedet om att han aldrig kommer kunna höra normalt igen, vilket medför att han aldrig lär komma in på en skola, eller få någon meningsfull sysselsättning i livet. Richard vill inte acceptera detta, utan lär sig att läsa på läppar.

Han träffar på Art Honeyman (Michael Sheen), en mycket intelligent kille - med cerebal pares, som Richard mot alla odds kan höra vad han säger. Art öppnar ögonen för Richard, och tillsammans med Art och flickvännen Christine (Melissa George) börjar Richards en lång kamp för de handikappades rättigheter.

Denna film baserar sig som sagt på en sann historia, och är därför väldigt gripande.
Filmen tar också upp bra budskap och en viktig sensmoral, men utan att det blir tungt eller predikande. Manusförfattaren har valt att lätta upp den i grund och botten allvarliga storyn med en del humor, vilket jag anser vara ett lyckat drag, som gör att det blir en relativt lättsam film, som man kan se utan att bli alltför deprimerad av handlingen.

Filmen får en att tänka till, då det inte alls var länge sedan handikappade sågs som utbölingar, och arbetsgivare vägrade att anlita en handikappad - på grund av fördomar och brist på förtroende.

Att filmen klassas som romantik/drama är något jag är helt oförstående angående.
Visst finns det scener mellan Richard och Christine som kan ses som romantiska, men dessa kan lätt räknas på en hands fingrar, och det är utan tvekan Richards liv och öde som står i centrum. Jag tror nog detta är en film som öppnar ögonen för många - jag vet att det gjorde det för mig.
Trailer hittar ni här.

Quotes:

Richard Pimetel: The differences that you make, that are the ones of lasting importance, are the little differences that you make in a life of another person.

Betyg: 4/5 - It does come from within.

Äntligen ett nytt filmtips!




Filmen Precious utspelar sig i Harlem 1987 och handlar om 16-åriga Claireece "Precious" Jones (Gabourey Sidibe), en storvuxen mörk tjej med många drömmar, och som nu väntar sitt andra barn - med sin egen far.

Precious bor med sin mamma Mary (Mo'Nique) som behandlar henne som om hon vore pesten, då hon är svartsjuk och förbannad för att hennes man hellre är med sin egen dotter, än med henne. Vilket också gör att hon behandlar Precious som en slagpåse och som en slav.
När Precious blir kickad från skolan på grund av sin graviditet, får hon höra talas om en alternativ skola vid namn Each One Teach One, och blir nyfiken på vad det innebär..

Precious börjar på den nya skolan och livet fortsätter i stort sett som vanligt.
Hennes dotter Mongo bor vid hennes mormor och har fått sitt namn pga att hon har Down's Syndrom, något som Mary stör sig otroligt på och ständigt upprepar. 

Efter ett tag så föder Precious en son som hon döper till Abdul.
Efter vistelsen på sjukhuset kommer hon och sonen hem till Mary igen, som ber att få hålla sitt barnbarn och säger att han ser precis ut som sin far. Kort därefter kastar hon ungen på bordet och börjar ett våldsamt slagsmål med Precious, som kämpar emot och lyckas få med sig Abdul ut ur lägenheten, men ramlar ner för trappan.
Straxt efter slänger Mary ner en TV som nästan träffar Precious och Abdul.

I panik bryter sig Precious sig in i skolan,  där hon hittas av sin lärare Ms. Rain (Paula Patton) morgonen därpå.
Ms. Rain tar på sig ansvaret för att hjälpa Precious och de lyckas få en plats till henne på ett genomgångshem.
Livet börjar se bättre ut för Precious, och hon vinner bland annar pris för hennes skriv och läs-kunskaper.

En dag hälsar hennes mamma på henne, och berättar att Precious far har dött.
Precious får då även veta att fadern hade AIDS, och att hon själv är smittad..

Precious och hennes rådgivare Mr. Weiss (Mariah Carey) på genomgångshemmet bokar in ett möte med Mary, då hon vill bli sams med sin dotter och få träffa dina barnbarn. Där kommer det fram varför hon tillät sin man att våldta sin egen dotter, och man får en annan bild av henne. Mary hämtar Mongo som hon haft med sig, och ger henne till Precious, varpå Precious talar om att hon aldrig mer vill se sin mor igen.

Den här filmen är för mig genialisk och otroligt känslosam. Karaktärerna och rollerna spelas otroligt bra, och det är riktigt trovärdigt. Det borde inte finnas en människa som inte gråter till denna film.
Man måste se den för att första hur mästerlig den är!
Trailer hittar ni här.

Quotes:

Mrs. Weiss: You just sat there, shut up, and let him abuse your daughter!
Mary: I did'nt want him to abuse my daughter! I didn't want him to hurt her, I didn't want him to do nothing to her!
Mrs Weiss: But you ALLOWED him to hurt her! You did!
Mary: But, those.. those things she told you I did to her? Who... who... who else was going to love me? WHO else was going to touch me? WHO else was going to make me feel good about myself?

Claireece "Precious" Jones: Some folks has a lot of things around them that shines for other peoples. I think that maybe some of them was in tunnels. And in that tunnel, the only light they had, was inside of them. And then long after they escape that tunnel, they sitll be shining for everybody else.


Betyg: 5/5 - Life is hard. Life is short. Life is painful. Life is rich. Life is.. Precious.

Filmtips nummer 4:




Eugene (Zach Cregger) och hans flickvän Cindi (Raquel Alessi) har varit ett par i 2 ½ år, och har nu bestämt sig för att dom är redo för att ge varandra deras oskuld. Men allt blir inte riktigt som planerat..

Bara några få minuter innan det skall hända råkar Eugene falla ner för en trappa, och vaknar upp 4 år senare ur sin koma, av att hans bästa vän Tucker (Trevor Moore) slår honom med ett baseballträ.
Förvirrad och med svårt att röra sig undrar han vad som hände med hans flickvän, och får reda på att hon flyttat och ingen sett henne på flera år.

Tucker, som är ett stort fan av tidningen Playboy slår någon dag efteråt upp nyaste mittsidan och ser - Cindi.
Han föreslår att de skall åka tvärsöver landet till Playboy Mansion, där en stor fest kommer hållas, och Cindi kommer närvara. Eugene har bara några dagar på sig att få tillbaka styrkan att kunna gå, och utföra.. behov.

Samtidigt får Tucker lite problem då hans "flickvän" har epilepsi och han drar igång ett stroboskop mitt under deras sexakt, vilket gör att Tucker får panik och hugger henne med en gaffel. Tjejen blir galen och säger åt honom att hennes bror, som är brandman, ska döda honom.

Deras resa tillsammans blir helt galen, då de stöter på ilska brandmän, oväntade överansträngningar som leder till ofrivilliga behov och deras gamla polare som blivit världskänd som rappare genom sina grova låtar och sitt namn Horsedick.MPEG. När dom väl kommer fram måste dom också lista ut ett sätt att ta sig in på..


Den här filmen gav mig en hel del skratt och jag tyckte den var bra.
Lite rolig fakta om filmen är att när Hugh Hefner skulle godkänna killen som skulle spela honom, så var han så road av filmen att han bestämde för att spela sig själv och låta dom använda det riktiga Playboy Mansion!
Kort och gott var den en skön film, med en hel del humor!
Trailer hittar ni här.

Quote:
Tucker: Candace, you're the last person that I ever want to bonk, and if your weird brain thing makes you bite my chunk while you're blowing me, so be it! I'll never stab you again!

Betyg: 3,5/5 - Miss. March and Mr. Poopypants is sitting in a tree..

Yupp, idag är det en filmtittardag.. natt.. anyway:




I den lilla staden Harmony råkar Tom Hanniger, en ung oerfaren gruvarbetare orsaka en olycka på Valentine's Day, som leder till att gruvan rasar in. Fem män dör och den enda överlevande, Harry Warden, är orsaken.
För att spara luften i gruvan dödade han de fem männen, för att klara sig själv. Harry hamnar sedan i koma. Men Harry vaknar upp ur koman och vill ha sin hämnd..

Början på filmen kändes som en storfilm ska göra, man blir intresserad och fast direkt.
Men när Harry har vaknat och bokstavligen slaktar alla på sjukhuset ser det ganska fejkat ut, för mycket lik och för mycket blod på väggar och tak. Not my style.

Efter några ungdomar festar vid gruvan och går längre in träffar dom på Harry, som inte vill ha besök där. Axel, Sarah och Irene klarar sig från Harry's onda hämnd, men lämnar sin kompis och pojkvän Tom. Tom klarar sig tack vare en polisman och självaste sheriffen i staden, som skjuter Harry till döds. Det är dessa ungdomar vi får följa i filmen - tio år senare.

Axel (Kerr Smith) har utbildat sig till polis och gift sig med Sarah (Jaime King) som för tio år sedan dejtade Tom, som efter natten vid gruvan varit försvunnen i tio år.
Tom kommer tillbaka till staden för att sälja sin pappas gruva, men medan fler och fler mord begås och Axel tror Tom ligger bakom det, så tyder alla spår mer och mer på att Harry är tillbaka.

Mer än så tänker jag inte säga, för då avslöjas allt, och det vill vi ju inte.
Speciellt inte då jag vet att någon skall se denna imorgon, och förmodligen vill se filmen innan han vet vad som händer. Er andra struntar jag i, haha.

Det här är verkligen en film i min smak, men om den är läskig, nej.
Det enda läskiga i filmen är att det faktiskt finns psykade personer som var som helst skulle kunna få för sig att göra något liknande. För de som inte gillar brutala mord - ingen film för er.
Filmen håller en konstant nyfiken på slutet, och spänningen stiger för varje minut som går.
Ska avslöja att filmen har en liten twist, vilket jag älskar i filmer. En okej film kan bli grym pga en vrickad twist!
Trailer hittar ni här.


Quote:
Irene: I'm not a hooker.
Truckdriver: (Kastar en 20dollar sedel mot henne) You are now!

Ganska kul början då Irene stöter på Harry och springer omkring naken och gapar och skiker.
Något för er killar alltså, höhö.

Betyg: 4/5 - My bloody valentine was bloody alright!

Filmtips nummer två:




Christine Brow (Alison Lohan) är en helt vanlig tjej. Hon jobbar på en bank och siktar efter att bli befordrad till biträdande avdelningschef, men allt går inte riktigt som hon vill.
En dag kommer en gammal dam, fru Ganush, in till Christine och ber om anstånd till ett lån.
Då Christine vet att hon måste göra alla rätta val för att bli befordrad väljer hon att neka henne till lånet, trots att damen då kommer förlora sitt hus.
I all sin vrede lägger damen en förbannelse över Christine, som hon sent lär glömma.

Seriöst, den här filmen är jag ganska kluven av.
I början satt jag och asgarvade av vilken sjukt dålig början den hade, och tänkte att om den inte blir bättre stänger jag av. Det finns väldigt, väldigt få filmer jag inte ser klart kan jag lova.
Efter att tag kändes det som en helt annan film och jag började få lite mer hopp om att den skulle uppfylla sitt imdb betyg på 7.7, vilket den inte gjorde för fem öre tyvärr.

Storyn i filmen är helt okej, och ljud och vissa oväntade scener gjorde så jag nästan hoppa till, men mer än så var det inte. Over all tycker jag att filmen var otroligt patetisk.
Filmen är rätt bra, men bara mellan alla SJUKT dåliga "skräck" scener,
som ser så b-film ut att jag vill spy! Kärringen i filmen är ganska vidrig, fast hon ser egentligen ut som vilken annan galen tant som helst. Dock är det sjukt dåligt och fult gjort, och redan efter första "läskiga" scenen så insåg jag att varje scen skulle vara så, tråkig b-filmstråkig.
Det ser oäkta ut, det var dåligt gjort och nej, blöööh säger jag bara!

Däremot ska filmen ha ett plus för skådespelarna, som faktiskt gjorde ett bra jobb, både Christine (Alison Lohman) och killen som spelade hennes pojkvän Clay (Justin Long) gjorde bra irån sig. Plus också för storyn, för den var trots den dåliga b-skräck känslan helt okej.
När jag letade efter trailern till filmen, som ni hittar här, insåg jag också vem skaparen av filmen är, Sam Raimi. Sam har tidigare gjort trilogin Evil Dead, vilket märks otroligt mycket när man väl vet om det.
För den trilogin är varken bra eller läskig, snarare komiskt dålig.
De som tycker Drag Me To Hell är läskig och bra - Teletubbies är tamigfan läskigare!

Quote:
Christine: Choke on it, bitch!

Svårt att betygsätta denna, då den mellan b-skräckiskänslan var bra, och annars var skit.
Men jag är lite snäll idag..

Betyg: 2.5/5 - Drag me to a GOOD movie!