8
Skräck/Thriller
Efter Jack (Jesse Metcalfe) och Lilys (Kiele Sanchez) mamma går bort får Lily stora psykiska problem och omhändertas av ett mentalsjukhus. Då hon försökt ta livet av sig stoppas Jack från att besöka sin syster, och försöker därför komma på en plan att få henne därifrån. Hans plan är enligt honom genialisk.
Han agerar psykiskt störd själv - och blir själv inlagd.
Jack bestämmer sig för att mot alla odds få ut Lily, vad kostnaden än blir. Han märker från första stund att något inte står rätt till på mentalsjukhuset, och försöker ta reda på varför de intagna har konstiga pupiller, varför lamporna på våningen över blinkar, och framförallt, varför de intagna beter sig underligt.
När Jack inser att chefsläkaren Dr. Gianetti (Peter Stormare) utför medicinska experiment på patienterna, börjar han bli orolig för att det nu kanske är försent för både Lily och honom själv att ta sig därifrån.
När Lily sedan tas upp till övervåningen så förstår Jack att nu handlar det inte om att få ut Lily därifrån, - nu handlar det om att komma ut med livet i behåll, och det snabbt!
Trailer hittar ni här.
Quotes:
Heather: Don't you think I'm pretty?
Jack: You're a fucking knockout.
Betyg: 3/5 - What ever you do, don't become insane..
Jag börjar tröttna på er..
"Ta bort Sverigedemokraterna ur riksagen - Ja tack!"
"Kalla dom för vad dom är, Rasistpariet"
"SD står inte för Sverigedemokraterna, utan för Sicka Dumarslen"
(okej, den sista kom jag på själv, men ändå!)
Och jag är ärligt talat så JÄVLA trött på det!
I sverige får vi välja.
Vi har demokrati.
Vi har yttrandefrihet.
Vi är alla i olika åldrar, situationer och skeden i livet, och vi väljer därför att rösta olika.
Det är därför jag blir så sjukt irriterad på alla dessa nyskapade grupper som säger åt oss att "Vi vet bäst, för vi är Socialdemokrater!" eller "Röstar du på Moderaterna är du dum i huvudet!" och uppmanar andra till att rösta på det parti DOM anser är bäst, och liksom skrika ut över världen vad man skall rösta på.
"Jag röstar RÖTT!" är bara en av alla.
GE FAN I SÅNT!
Ingen har rätt att tala om för någon vad denne skall rösta på, eller göra bedömningen att man är dum i huvudet för att man röstar si och så. Eller att man är rasist för den delen.
Sverigedemokraterna kom i söndags in i politiken.
Bra tycker vissa - dåligt tycker andra.
Jag vet inte själv om det är bra eller dåligt att SD har kommit in.
Kanske kommer nu de andra partierna ta tag i den faktiska frågan, dvs invandrarpolitiken, och visa att dom också känner till problemen det medför, och gör något åt saken?
Nu menar jag absolut inte att invandrare är ett problem i sig, utan snarare att Sverige förlorar stora summor på det, och även annat betydelsefullt.
För att gå in lite närmare på vad jag menar så kan jag jämnföra oss med Finland.
Finland tar varje år in ca 700-800 st invandrare, medans Sverige tar in ca 30 000 st.
Finland ger de få invandrare som kommer dit en BRA utbildning, och en språkkurs i finska.
Detta medför att de som kommer hit lättare kommer in i finska kulturen, får en större gemenskap med människor eftersom de talar "deras" språk, och har således även lättare att få ett bra arbete, en bra lägenhet och får ett betydligt bättre liv än de hade innan. Min största poäng i detta är det här:
FINLAND HAR ALDRIG KALLATS FÖR ETT RASISTISKT LAND!
Så varför skulle Sverige kallas rasistiskt och främlingsfientligt om vi minskar ner på intaget av invandrare, och faktiskt koncentrerar oss på att hjälpa de som redan finns här, och de som kommer in, istället för att som sagt, ta in 30 000 invandrare varje år, som blir placerade på tex Rosengård i Skåne, där de anser att de inte "behöver" lära sig svenska, eftersom de ändå är med "sina egna." Det är för mig inte konstigt att de ser svenskar som rasister, när vi placerar invandrare i en och samma by/ort, precis som om de är något udda, och inte bör beblandas med oss "svennar." Jag har FULL förståelse för invandrare som beter sig dåligt mot svenskar, eftersom det är precis vad vi gör mot dom. Vi bemöter inte dom med öppna armar, förståelse och sympati.
Vi bemöter dom med misstänksamhet, hat och rynkar på näsan åt dom.
Det är VI som får invandrare att känna sig ovälkomna.
Det är VI som måste ändra oss.
Man bemöter människor med vetskapen om hur man själv är som människa, inte för vem människan är. Vilket jag tycker är otroligt synd. Om en människa har blivit illa bemött av flera invandrare, ja då bemöter den ofta även andra invandrare på samma sätt. Med avsky.
Det vi ALLA måste lära oss är att vi kommer från samma land, vi har alla ett hjärta som slår i samma takt, två lungor som andas samma luft, och vi har ALLA en önskan om att bara bli accepterade för dom vi är.
Vi hade valet att rösta in SD i politiken - eller att inte göra det.
Över 6% av Sveriges befolkning valde att rösta för.
Ingen har rätt att säga åt dom att dom valde fel.
Jag valde att inte rösta alls.
Däremot väljer jag att med mitt hjärta, acceptera ALLA för vem dom är, och inte vilken härkomst dom har. Jag väljer accepterande och vänligt bemötande till varje enskild individ, tills motsatsen bevisas.
Det tycker jag att ni också borde göra.
För ovanlighetens skull..
God morgon bloggen!
Kan ni tänka er, jag har varit vaken sen 07.30. Det är fan duktigt (för att vara mig).
Men så är det när man är pigg på morgonen. Vart tusan det nu kommer ifrån..
Idag ser dagen ganska okej ut, har precis slafsat i mig frukost och läst bloggarna för dagen. Har dessutom gjort en ansiktsmask (tur att älsklingen inte här hemma, då skulle det bli skiljsmässa direkt, höhö).
Jojomän, karln är iväg på jobbintervju. Heja heja!
Själv ska jag senare idag iväg till Arbetsförmedlingen för informationsmöte angående Ungdomsgaratin. BLÄ säger jag bara!Men det är väl nyttigt det med.. ge mig jobb för fan! Anybody..?
Skulle egentligen ha träffat Rebecca idag, men det blev ändrade planer eftersom hon inte hann klart med att putsa sin mors fönster igår, så det får bli en annan gång! Däremot så kommer finaste Johanna hit och fikar med mig ikväll, och hon har lovat att hjälpa mig att äta upp alla mina kakor jag bakat (och SKA baka idag). Henne kan man alltid lita på ;)
Hon är bra den där. Fast det blir nog inte ALLA kakor, så roligt ska vi inte ha!
När jag ändå är nere på stan så ska jag lämna in mina papper till soc.. dom *piiiiip* .. Skulle inte förvåna mig om dom fuckar up en till månad, eller jävlas med mig som vanligt.
Åh, ge mig jobb!
Måste komma ihåg att maila Eva på Arbetsförmedlingen också, viktiga grejer jojomäään!
Förresten har jag världens finaste pojkvän, så puss på honom!
Att leva i nuet
Igår - trots bråk och illamående och fruktansvärd huvudvärk, så fick jag ett sånt där rus av lycka. Rakt från himlen liksom. Pang in i kroppen. De kommer ofta dom där. Lyckorusen. Känslan av att jag är komplett, att mitt liv är komplett. Jag saknar inget.
För några år sedan inbillade jag mig själv att jag aldrig var menad att få må bra.
Samtidigt som jag inbillade mig själv att allt skulle bli bra om några år, när jag hade man, barn, jobb och hus.
Man vet inte vad det är som gör en lycklig, det går inte att säga som jag gjorde. För man vet inte. Jag har inget jobb för närvarande, jag har inget hus, jag har inga barn, och jag är inte gift.
Men jag är lycklig.
Fan vad mycket tid jag har slösat på att oroa mig! På att ångra saker jag gjort och inte gjort.
På att älta det som varit och undra över det som skall komma.
Fan, jag måste börja leva i nuet! Vara närvarande i allt jag gör. Uppskatta detaljerna.
Det är liksom där lyckan ligger.
Och när jag tänker tillbaka på gårdagen så känns allt bara så jävla onödigt.
Så oförståeligt. Hur jag kan bete mig på ett sätt - just då, som jag aldrig skulle vara på annars? Hur jag som person bara kan gå över till en Hannah jag inte känner?
Och jag tänker att allt - allt är bara så onödigt.
Om man bor ihop med någon som nästan alltid glömmer att fälla ner toalettlocket eller stänga skåpsdörren efter sig - ja, då kanske det är dags att börja gilla läget!
Det är dags att jag bestämmer mig för hur jag vill ha det här hemma.
Ska jag välja att vara en tjatig svidkärring och bidra till dålig stämning och sura miner, eller ska jag helt enkelt acceptera och välja mina strider?
När jag ligger på dödsbädden och funderar över livet jag har levt, kommer jag då ångra att jag inte tjatade mer, och att jag inte blev irriterad över minsta lilla grej? Jag tror inte det.
Snarare tvärtom.
Jag tänker frigöra mig från det, och börja hantera situationer istället.
Och jo, jag är en jävla tjatkärring, och en slarver emellanåt.
Men som ni vet så har även jag massvis med saker att tänka på.
Jag är en tänkare, och mitt hjärnkontor är ständigt uppe i varv.
Jag funderar och filosoferar. Konstant. Min inre monolog tar aldrig en paus.
Vardagen är tillräckligt stressig som den är, och jag blir ofta distraherad av annat.
När min älskling kontrade mitt tjatiga "Kan du aldrig komma ihåg att.." med ett "Gör det själv om det stör dig!" så insåg jag att - det är så sant. Som sagt, det är dags att gilla läget!
Förändringar kan inte tjatas fram. Dom måste komma från en själv.
Hannah Victoria Klasson, 24 år gammal och bor i Arboga tillsammans med min sambo Thobias och våra katter Gibson och Pripps. Utbildar mig just nu till bagare/konditor.Tycker om matlagning, att baka, fotografera och umgås med nära och kära. I min blogg kommer ni få många härliga recept!
